aannaandersson

just nu sitter jag på min älsklings mage medans han förhör min lillasyster på hennes prov som hon ska imorgon.

idag började jag klockan nio och slutade tjugo över tio. skulle egentligen till stan med A men hans körlärare ringde honom och sa att han hade körlektion kvar i tolv till tio över ett så jag fick åka hem och kolla film och sova lite.
han kom senare till mig med chips och dippa. har inte gjort att skit sen dess!

nu ska jag väl bara kolla runt på lite bloggar och sen blir det mys.

xoxo

(inlägget har tydligen inte publicerats men jag skrev det igår vid åtta tiden, i think)

tjabba,
   började klockan nio idag och vi skulle bara städa. slutade vid halv tolv. mötte mamma vid mobilia så åkte vi till burlöv och jag köpa upp mina sista julklappspengar. bara nyårsklänning som jag ska hitta nu, så jävla svårt för jag är nog den mest kräsnaste människan på denna jord, helt galet. men jag och eve ska till novalund någon dag nu på lovet så förhoppningsvis hittar jag något annars får jag väl gå naken.

vi hann inte mer än till limhamn så ringde evelina och frågade om jag vill hänga med in till stan, mår/mådde inte alls bra men vad gör man inte för henne?, tog bussen upp, hon handlade julklapp till andré, sin syster och sen gick vi till espresso house och fikade och sen bussade vi oss hem.

jag får spel på min hosta, så himla enaverande! känner mig annars totalt död i kroppen och jag vill bara mysa ner mig under täcket med A och bara göra ingenting, skulle vatt så jävla skönt!


imorgon börjar jag nio sen blir det att städa det sista antar att jag slutar som idag, till och med tidigare och sen bär det  till stan - igen. jag ska tydligen få en till julklapp av A men jag vet dock inte vad jag vill ha, örhängen eller någon ring, får la se! sen skulle han bjuda mig på fika, så det blir mys, anatar att vi tar bussen hem till honom sen för att han måste ju visa upp sin nya ( himla viktigt )LÄS: data .. himla kul ska det bli..

nu ska jag faktiskt göra något annat, tror jag iallafall..

xoxo

http://www.gratisbio.se/?RecruiterID=119504      bli medlem

det finns ingen som du, ingen som jag skulle kunna älska så mycket som jag älskar dig.
utan dig är jag som vem som helst, du bygger upp hela mig, hela mitt liv.
allt som jag ogillar med dig älskar jag när jag saknar dig.
ibland undrar jag om jag verkligen förtjänar all din kärlek som du ger, du har allt som ingen annan har, du har allt och lite till, det som inte jag ha. det är det som får oss att passa så perfekt!

hoppas allt är bra med er, med mig själv är det okej, bara lite krasslig i halsen men det funkar!
  helgen har varit helt okej, ungefär som alla andra helger. blev dock ingen bowling idag för min del, det fanns inte platser kvar, tyvärr. men jag har haft skoj ändå.

i fredags slutade jag vid tolv och jag och diana gick och solade, så jävla skönt, har tyvärr bara två gånger kvar.
efter det tog jag bussen hem, satte på 'arn två', hur bra som helst. har inte ens sett ettan, men det funkade ändå. vid halv fyra tog jag bussen hem till A där vi tittade lite på tv och sen blev det mat, hemma gjord hamburgare! vid halv tio tiden kom matte och vi tre kollade på idol och så klart vann kevin. fast jag tyckte att alice skulle varit en värdig vinnare ändå.
dom satte sedan på en film och jag somnade överskönt.
lördag morgon vaknade jag och A vid nio men matte sov fortfarande. jag och A kan tyvärr inte vara tysta när vi vaknar så så klart väckte vi matte. låg kvar till halv elva, då vi gick upp för att äta frukost och sen skulle vi iväg för matte och A skulle spela cup i torn(?), som ligger utanför/i lund?. det var över tråkigt där och jag satt på någon jävla bänk som fick min röv att bukta inåt, så hiiiiiimla bekvämt!
sista matchen spelades klockan kvart över fyra och efter det åkte vi och handlade mat, blev chickenbits för min del och hamburgare för dom andra.
på kvällen tittade vi lite halvt på harry potter och sen tittade vi på spanglish, skulle även titta på typ någon annan film men jag somnade.
i morse vaknade vi vid nio och gick upp vid elva, vi bakade två satser pepparkakor och sen åt vi frukost. tog sedan bussen hem vid tjugo över ett. hann inte mer än innanför dörren och lämna mina saker sen pös jag upp till evelina, höll henne sällskap i duschen - vi duschade dock inte tillsammans, men jag satt med henne.
vi hade inget att göra så vi spelade china (läs: shak) knuff, haha! sen pös jag upp och nu sitter jag här och har precis ätit.

väntar bara på att A ska ringa och sen blir det parlamentet och wallander, en myskväll med mig själv - för en gångsskull!

nu tänkte jag ladda ner jew och goo goo dolls, så jäääääävla bra och så jäääääbla längesedan det var man lyssnade på dom, gamla tider som man saknar så himla mycket - jeamp, det var tider det!

xoxo

till kos, äter några fågelfrö och kanske får höra min älsklingsröst innan jag somnar, eller blir det bara sms? dunno!

xoxo

godkväll,
   har precis gjort klart min uppsats som ska var inlämnad till imorgon. den skulle egentligen varit inlämnad för snart en månad sen, men 'bättre sen än aldrig'.

skola idag som vanligt, fixade även provet med ett g. trodde faktiskt aldrig att jag skulle få det, pluggade inte särskilt mycket, vilket jag nästan aldrig gör, men lyckligtvis fixar jag det alltid!
hade en lång rast mellan svenskan och idrotten så jag och diana smög in på solariet och solade i tjugo minuter. tror faktiskt att vi bara ha tre gånger kvar nu. får köpa nytt kort efter lovet, orkar inte palla mig till skolan för att sola själv.

på idrotten spelade vi vollyboll vilket var urtrist. sen blev det lek-med-stor-boll, vi fick ha en pilatesboll, till och med lite större, som vi skulle försöka göra mål med, ursvårt och alla flög som små vantar, haha.
bussade sedan mig hem och nu sitter jag här, har städat lite på rummet och nu väntar jag bara på att mamma ska komma hem så vi kan äta. undrar dessutom var min syster och min pappa är?, ingen är hemma, vilket dom borde vara?


hade namsdag igår, fick ett par örhängen av mamma till mitt ena hål i örat, som jag velat ha länge men inte kommit till skott med att köpa dom.


nu matchar det lite bättre än vad det gjorde innan,
tack mamma!

ska väl kila nu, blir kanske något inlägg till innan jag nannar kudde.
xoxo

tjabba,
  har inte skrivit på ett tag och jag har aboslut inte haft orken att sätta på datorn över huvudataget, sorry.
now i'm back!

helgen tillbringade jag med andreas. i fredags var vi bara hemma hos mig och kollade idol.
i lördags åkte vi hem till hans mormor och morfar, hans morfar fyllde år. trevligt!
i söndags blev vi hämtade av mamma och pappa vid två för att vi skulle med hem och baka pepparkakor och liknande, men jag orkade inte när jag kom hem. vi gjorde inte speciellt. vi träffade evelina vid sju för att andreas skulle handla cigg till henne och när andreas åkt hem så gick jag och evelina för att hämta andré ( henne pojkvän). när jag kom hem la jag mig i sängen med pop corn och tittade på parlamenet och wallander.

idag var jag på chokladfabriken med klassen och fick lyssna på en massa om choklad och jag lovar, jag ska verkligen aaaldrig äta choklad mer, fy fan vad snuskigt allt var! slutade lite över elva.
mötte mamma i stan och vi handlade en massa julklappar, jag fick ett par ursnygga skor. (dom som syns längst ner i inlägget). vi var hemma vi halv tre och då satte jag mig och tittade på projekt runway och top model. och nu har jag bara pluggat lite och ska nog fortsätta att plugga lite till. har prov på onsdag och vi får ju se hur det går.



 dom var inte lika snygga som i verkligheten och dessutom har jag så små fötter så dom såg äännu snyggare ut på mig!

xoxo

och det är tack vare dig!

har inte skrivit någon annat inlägg idag.
gick till första lektionen och redovisade engelskan, sen åkte jag bussen hem och somnade vid tio, vaknakde sedan vid två och mådde underbart. nu mår jag dessvärre inte bra, mina höfter värker och jag är trött. ska gå och lägga mig nu. är ganska nöjd över min uppsats och ja jag vet att jag skriver i olika former men jag har skrivit nästan hela idag och ja, jag är stolt över mig själv.

imorgon kanske det blir stan med andreas och sen möter vi pappa och handla julklapp till mamma ( emelie läser du detta, så säg inget till mamma) sen kanske jag åker med hem till andreas, han har nämligen halsfluss och jag har en tendens att få det ganska lätt så får se. ha det nice.

xoxo

Klockan ringer och jag vänder mig om, mot fönstret. Snöflingorna virvlar utanför och min inre röst säger åt mig att ligga kvar i sängen, jag önskar att jag kunde. Men jag måste till skolan. Det är en dag kvar till jullovet och det fruktar längtan inom mig.

Jag reser mig ur sängen, tar täcket om mig och drar benen efter mig ner till köket. Det är tyst. Mamma och pappa har gått till arbetet. Jag öppnar kylen, den ekar så tomt det är, mamma skulle ha handlat igår.

Jag sätter irriterande på en kopp kaffe och tar dem två sista torra brödskivorna och stoppar dem i brödrosen.

Medan jag försiktigt smuttar på min kaffe som fortfarande är hett går jag till garderoben och söker efter en bekväm outfit. Jag finner ingenting. Jag är nu en kvart försenad i min planering. Jag drar snabbt på mig ett par blå jeans och en vit t-shirt, springer ner för trappan och drar på mig min jacka och slänger mig på cykeln. Att jag kunde bli såhär sen.

Jag hinner precis upp för trapporna när Klas är tre sekunder från att stänga igen dörren.

”vänta skriker jag” och slinker in.

Det är engelska, jag avskyr engelska men precis när tanken slår mig vibrera det i fickan. Jag tar upp mobilen diskret.

” godmorgon hjärtat, hoppas du sovit gott. För mig var det svårt att komma upp ur sängen, ännu svårare var det när jag tänkte på dig. Jag hoppas du får en trevlig dag och vi hörs efter skolan. Puss på min prinsessa / din prins”.

Jag log för mig själv i samma ögonblick som jag mötte Klas blick, jag visste precis, MOBILEN!

Stoppade snabbt ner den i fickan igen och återgick till den otroligt tråkiga engelsk lektionen som det nu var 49 minuter kvar utav.

Jag drömde mig bort, jag fantiserade hur helgen skulle bli. Jag och min prins skulle resa bort till alperna och bara tillbringa all vår tid tillsammans.

Jag hoppade till när Klas slog ett häfte i bänken. Jag ifråga satte mig själv vad detta kunde vara, i samma sekund insåg jag att det var det stora läxförhöret, idag och jag hade sannerligen inte pluggat. Det var ju bara att göra sitt bästa fast troligen kommer det blir ett stort otp!

Förvånansvärt sprang dagen förbi fast än det var sista dagen innan jullovet.

Jag gick mot cykelstället för att hämta min cykel och cykla hem. Jag hann precis innanför dörren när telefonen ringde, det var mamma.

”hej gumman, jag tänkte köra in och handla innan jag kommer hem. Vad det något mer du behövde till imorgon innan ni åker till Alperna? Ny tandbortse eller någon dricka?”

jag hade redan allt, det var bara lite kläder som skulle ner i resväskan. Vi sa hej då och la på luren.

Jag haffade åt mig en banan från matbordet och sprang upp på mitt rum, det såg hemskt ut.

Jag började plocka upp alla kläder från golvet som drogs ut i morse när jag letade efter några bekväma kläder.

Telefonen ringde igen. Jag ser på nummer presentatören att det är Andreas, jag lyfte på luren och svarar glatt.

”hej älskling, hur mår du?”

Jag fortsätter med min städning samtidigt som vi pratar. Jag funderar på hur mycket kläder som behövs. En helg är inte så mycket.

Ett par jeans, tre t-shirtar, en tjocktröja och några underkläder. Det kan väl vara allt?

Vi lägger på och jag blev genast stressad. Andreas skulle möta upp mig med min packning. Hans föräldrar kör oss till busstationen imorgon, mina föräldrar börjar tidigt.

Klockan är nu 22.04 och vi ligger i sängen och pratar lite. Vi checkar av så att allt är klart. Det är inte många timmar kvar tills vi åker nu.

”Det ska bli så kul, bara du och jag Anna, en hel helg, utan någon annan”

Jag svarade med ett leende. Sen somnade vi.

Väckarklockan ringer och klockan är 06.30. Vi skulle egentligen inte gått upp för än halv sju, men ingen utav oss är några morgon människor så vi mornade oss i en kvart.

Jag gick upp för att ta med det sista i handbagaget, det blev en tidning till mig och en till min älskling, även lite snacks kom med.

När klockan var 07.00 var jag nästintill klar och Andreas hade ännu inte kommit upp ur sängen, jag fick bokstavligen dra upp honom.

”vi kommer komma försent om du inte rör på dig”

Vi kom iväg den tiden som var planerad!

Vi satt nu på bussen och allt var klart. Men jag hade ändå en känsla utav att jag hade glömt något, men jag kunde aldrig sätta fingret på vad?

Resan gick bra och jag tror att både jag, Andreas och resten av de resande folket sov hela bussresan.

Vi hann inte mer än innanför dörren på våran stuga innan vi slängde oss i sängen omedelbart. Vi hade visserligen sovit hela resan men man vaknade en gång i halvtimme pga att det inte var några sköna stolar.

Vi vaknade vid middagstid, vi åt frukost sen gick vi en sväng ner om byn för att lära känna platsen.

Det var inte först för än på morgonen efter som jag insåg vad jag hade glömt hemma, åkpassen som används för att komma in till liftarna. Vi hade ju fått dem hemskickade för att slippa hålla på och klydda med det där uppe och nu låg dem hemma hos mig, på mitt köksbord. Två tusen kronor åt skogen. Andreas kommer ordagrant döda mig!

Jag visste inte hur jag skulle börja, men jag var tvungen att berätta.

”godmorgon, jag vet inte hur jag ska berätta det eller hur vi ska kunna lösa det. Men jag tror att jag har glömt skidpassen hemma”

Jag stakade mig fram genom meningarna.

Det blev tyst. Jag satt bara och väntade på att få något svar. Han öppnade munnen för att säga något.

”Ja, det var ju inte det smartaste du gjort. Jag förstår inte vad du tänker med? Vad har du innan för pannbenet? Vad ska vi nu göra? Har vi åkt hit för ingenting?”Det kändes som han fortsatte i evigheter. Jag kände mig dum, men det var egentligen inte bara mitt ansvar, det var inte bara jag som skulle åka, det var faktiskt han också.

Jag ringde mamma och berättade. Men det fanns ingenting hon kunde göra åt saken. Antingen fick vi lägga nya pengar på två nya skidpass eller så fick vi bara ha en underbar helg utan skidåkning.

Jag hade inget emot det men Andreas skulle säkerligen inte släppa detta på hela helgen. Vi skulle lika bra kunna åka hem igen.

Efter samtalet med mamma försökte jag prata med honom. Det gick bättre än förväntat. Vi bestämde att vi skulle gå långa promenader, åka skoter och släde istället för att tillbringa tiden i backen.

På kvällen gick vi till en restaurang vid namn ” Á la Alps” och tog vars en super god plankstek med ungsbakade rotfrukter och vars ett glas rött vin.

Vi gick sedan tillbaka till stugan. Medan Andreas försökte få liv i brasan kokade jag upp vars en mugg varm chocklad med vispgrädde. Vi tillbringade sedan resten av kvällen tillsammans i soffan, vi sa inte så mycket, vi njöt mest av närheten från varandra och den goda varm chocklade som jag gjort.

Det var nu lördag och vi hade ingen aning om vad vi skulle göra. Vi tog det som det kom. Vi gick ännu en runda, lite längre än sist, in till stan för att kolla upp priserna för att köra skoter. Det var inte så farligt dyrt. 670 kr för en och en halv timme.

Vi bokade tid till imorgon, det fanns tyvärr ingen ledig skoter just då. Nu hade vi något att se fram emot till imorgon och vi visste att vi inte skulle bli uttråkade i en och en halv timme, det var toppen.

Vi fortsatte promenera längs med gatan som gick genom hela stan. Det var ljus överallt, julgranskulor och alla dessa små hus. Det såg ut som dvärgar bodde i byn, jag har aldrig sett något liknande, det var helt fantastiskt ställe under julen.

Kylan trängde in genom både vantar och mössa, vi hade varit ute och gått minst två timmar nu och det var dags för en varm chocklad, det var nog det enda man drack här uppe, men det är ju så gott och det värmer.

Söndagen var kommen och det var dags att packa för hemfärden. Bussen gick 19.00 så vi hade hela dagen på oss att hitta på det sista vi ville göra. Vi skulle ju ut och åka skoter.

När vi packat klart begav vi oss ut. Vi gick dit vi beställt tid för att hyra en skoter.

Vi bestämde oss för att åka uppe bland bergen och ägaren sa åt oss att va försiktiga.

Väl uppe bland bergen hade vi världens finaste utsikt. Allt var vitt överallt, varenda gran var täckt av snö. Vi körde länge. Andreas blev trött av att köra, han frågade om vi kunde byta. Jag var osäkert, jag hade aldrig kört skoter eller moped innan jag visste inte hur man gjorde. Men det måste vara förstå gången någon gång.

Vi var på väg tillbaka när vi kom till en snäv sväng och jag ville byta för jag skulle aldrig klara av det, Andreas envisades om att jag skulle klara det. Frustrationen växte och växte, jag ville verkligen inte. Jag gasade på och vi kom runt kurvan, men det var då, då allt hände på bara en sekund. Skotern började slira och jag hade ingen kontroll, jag skrek..Vi våltade och allt jag minns var att jag skrek efter Andreas.

Jag vaknade upp av att jag hostade, jag hade fullt med snö innan för jackan, hjälmen, byxorna, överallt. Den första tanken som slog mig var att jag hade överlevt, andra tanken slog mig nästan samtidigt.

”Var är Andreas? Min prins? Mitt allt?” jag skrek efter honom. Men jag fick inget svar.

Paniken växte inom mig, var hade han tagit vägen, jag sprang runt bland snön, grävde, skrek, men jag fann inte honom.

Jag skrek på hjälp, ingen hörde mig.

Paniken växte och jag visste inte vad jag skulle göra. Jag sprang genom den tunga snön, det kändes tyngre än vad det gjort.

Jag kom till en stuga, det var ingen där, jag letade efter en telefon, all stress gjorde mig blind. Jag hittade en till sist. Jag ringde S.O.S, jag var tvungen att prata på engelska, jag var ingen höjdare på det, den blev ännu sämre när jag var i chocktillstånd.

Men dem förstod mig och lugnade mig och sa att dem skickade en helikopter.

Jag sprang hela vägen tillbaka, jag letade, jag kunde fortfarande inte hitta honom.

Jag såg helikoptern, jag viftade med händerna och hoppades på att dom skulle hitta mig fortare. Dem landade en liten bit bort.

Jag såg hundarna hoppa ut, de började genast nosa i snön.

En av sökarna kom fram till mig och frågade en del frågor. Jag hade inget vettigt svar på frågorna, jag var chockad, rädd och otroligt ledsen.

Jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken, jag ville så gärna gråta, men Andreas har alltid sagt åt mig att visa mig stark, jag kunde inte svika honom.

Jag ser hundarna söka och söka, men de finner inget. Jag börjar tänka att allt är slut, att dem kommer hitta honom försent och jag kommer inte han något att leva för längre.

Även S.O.S börjar tappa hoppet om att han verkligen ligger under snön, han borde ha varit funnen vid detta laget då, säger en utav dem.

”Är du säker på att han inte har börjat leta efter dig?”

Tanken slog mig. Han kanske har vaknat upp före mig och börjat leta efter mig.

Jag bad dem flyga ner mig till byn. Jag kanske kunde hitta honom där.

Några av S.O.S stannade kvar uppe i berget och letade vidare, hittade dem honom skulle dem meddela den mannen som flög mig ner.

Jag sprang runt i varje hus och frågade om dem sett en kille i min ålder. Men ingen hade sett honom. Tanken om att han fortfarande låg uppe i berget bland all snö, fick mig att tappa hoppet om att leta vidare. Men kan kunde ändå inte ge upp än, jag fick inte!

Jag satte mig ner på en bänk för att hämta andan. Jag tittar upp vid berget, jag ser några röra sig neråt, men jag kan inte riktigt se vad det är. Jag tyckte jag såg en röd och svart prick, men jag var inte säker.

Jag inbillar mig säkert bara. Allt jag vill är att detta bara ska vara en dröm.

Tänk om jag inte inbillar mig, tänk om det verkligen är Andreas som kommer där, tänk om han är skadad och behöver hjälp, så sitter jag här och tror att jag inbillar mig. Jag måste ju hjälpa honom!

Jag tar mina sista krafter, reser mig upp och springer mot ”pricken”, jag kommer närmre och jag ser att det är han, min Andreas, min prins. Han lever!

Vi omfamnar varandra.

”Jag vet inte vad jag ska säga, jag är så lycklig att du lever, du kan inte göra så här mot mig, förstår du inte det? Jag har varit hur orolig som helst. En massa hundar och S.O.S är där uppe i berget och letar efter dig. Jag trodde att detta var slutet, att jag aldrig få se dig igen.”

Tårarna rann ner för mina kinder, han torkade bort dom med sina kalla fingrar, så som bara han kan.

Vi fick skynda oss tillbaka till stugan, packa det sista innan vi skulle lämna nyckeln. Den skulle vara inlämnad fyra och klockan var nu halv tre. Det fick bli snabba puckar!

I morse hade jag redan packat det mesta, det var bara det sista som skulle i väskan innan det drogs igen. När jag tänker efter känns det som om jag visste att detta skulle hända, som att jag hade känslan inom mig, annars skulle vi haft mycket att stå i just nu.

Bussresan gick bra hem, vi sov hela vägen, denna gången sov jag sämre än sist, jag kunde inte glömma dagen som varit, jag var fortfarande chockad.

Vi kom hem fem på morgonen, jvi slängde oss direkt i sängen.

Klockan är nu 09.03. Jag vänder mig om, in mot väggen, jag känner värmen från min prins bakom mig.

Jag är så lycklig!

det far fan säkert 8 minuter sen jag skrev men jag måste skriva igen. jag vet inte vad jag ska göra om house börjar inte förän om 23 minuter, tror jag? och jesper är urtrist på msn och andreas orkar jag inte smsa med. och inget annat finns att göra pga att jag inte har andra kanaler mer än fyran, jag som vill se dh!

jag vill inte till skolan imorgon, vi ska ha redovisning på engelska inför klassen och jag suger dase på engelska, funderar på att vara sjuk, önskar att andreas har smittat mig, jag ber verkligen till gud. jag ska be till gud innan jag sover!

på lördag fyller andreas morfar år och hans mormor har bjudit hem mig tid och jag måste köpa något, han tycker om golf, får ta med mig andreas så vi får hitta på och handla något tillsammans, men vad? det är frågan.


och frågan är även vad anna ska göra nu? jag skulle behöva tvätta håret men att gå och lägga sig med blött hår är ingen hitt, jag måste föna det och platta det ett x antal gånger innan håret är okej och det tänker jag definitift inte göra nu också kommer det bara va för gäves för att jag sover förmodligen inte likadant hela natten så icke jag går hellre upp sex imorgon och gör det.

på tal om att gå upp. igår i skolan berättade vår lärare att vi fick börja nio idag pga att vi är så snabba i köket, så klart att man blev glad men ingen pratade om det så mycket att det skulle bli skönt. så igårkväll satte jag klockan på halv sju som vanligt, den ringde imorse och jag kom på att jag började nio, så jag ställde om klockan till halv åtta. gick upp och gjorde mig klar. satt sedan på bussen och undrade om jag verkligen började nio, ingen från min klass hoppade på bussen och jag började undra om jag hade drömt detta. jag kunde inte skicka sms till diana för hennes mobil är stulen, eller den va men hon har inget sim-kort. jag smsade fredrik men fick inget svar.
till sist spänderade jag min sista kr på josfin men fick inget svar där heller så jag blev super nervös. jag hade förmodligen inte kommit in i köket om jag hade kommit en timme försent. så jag började fundera på att säga att jag vatt hos tandläkaren osv. men som tur var började vi nio, det var en lättnad!

nu ska jag gå och ta en frukt och sen bädda ner mig i min gosiga säng.

xoxo

från andreas. åkte dit idag efter jag solat med diana och vatt i stan för att handla min jullklapp till andreas, som dock blev lite fel verkade det som, så vi får åka in till stan på torsdag och byta den, fast jag var fan bombsäker på att det var samma sak.

vi tittade på mamma mia och sen gjorde vi inte mycket mer. vi försökte bara komma underfund med vad det var med deras temp som man tar i örat, han hade 37.9 i feber som är lite men när jag tog den så hade jag 34.1, känns som om jag ha vatt typ som en isbit då, jävla skumt.

tog bussen hem tidigare än vanligt, ville inte bli smittad, fast egentligen är jag väl det redan, men det kändes bättre att intala sig själv att man inte blir sjuk om m an åker hem tidigare, fast jag vill ju bli sjuk? aja. ska på toa.
ciao

nu har jag städat klart. det gick fort men det blev bra, tillräckligt bra för att kunna sova bra inatt iallafall.
evelina har inte hört av sig än, visserligen har det säkert bara gått en halv timme. men jag är rastlös. funderar på att gå ut och ta något att äta, har inte ätit sen halv ett idag, känner att magen ropar efter mat.


uppdatering. det blev två mackor med ost, gurkar och aromat (mina och snuttes specialar mackor) och två typ rån och ett stoooooort glas med vaniljmjölk!

pratade precis med eve i telefon, höll henne sällskap vägen hem från triangeln. pratade lite om skolan osv. hon ska skriva en uppsats nu och blir hon klar ganska snabbt så pyser jag upp till henne, kollar skolkatalogen och kollar på hennes nya dojor. äntligen någon som räddar mig, evelina du är en ängel!

jag tror faktiskt även att jag skulle behöva städa, ser ut som ett bombnedslag på mitt rum just nu. vet inte hur allt kan blir så. säkert andreas, blir alltid så när han är här. jag kan städa klockan tolv på natten, ändå när vi vaknar så är där lika orent som jag vet inte vad, tror fan att han är uppe om natten och pröva mina kläder.

får väl se till att plocka undan här nu.
xoxo

jag har aboslut ingenting att göra och det är så jävla
tråkigt att jag snart dör. vill typ göra något, men jag
vet inte vad. skulle varit jävligt skönt att bara åka bort
och göra ingenting, bara skit i skolan, alla och allting.
helt själv!
ska fan göra det! hejdå!