vad är det som händer?

helt från ingenstans började jag gråta? det var nästan så jag blev chockad. först fick jag en plötslig klump i magen och sen kom tårarna? jag vet inte alls varför, det var inget som tydde på att jag borde fått en klump i magen.

känslorna inom mig går i vågor. ibland mår jag så jävla bra att det känns som om ingen kan göra mig lyckligare. sen kan allt bara ändras, då får jag en stor klump i magen, jag kan inte äta eller göra någonting. jag vill bara sova. men ändå tänker jag inte på något som borde bilda den där klumpen. ja förstår ingenting.


allt jag önskar nu är att josefin är här och gör mig glad, får mig och skratta, för det kan ingen annan - inte som du! tack så jävla mycket för att du har fått mig att komma så långt som jag har kommit nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0