allt är jobbigt
hej,
vet inte vad jag ska skriva egentligen, jag mår ganska dåligt och andreas gick precis. känns som om jag ska dö helt ärligt.
jag och andreas sov med två vidöppna fönster inatt och imorse vaknade jag och var tjock i halsen och lite snuvig, så skola imorgon vet jag inte om det blir.
jag och baby skulle titta på ps. i love you innan men somnade mitt i typ vaknade sedan utav att han höll om mig och vet inte varför men började verkligen storgråta och sen har jag väl gråtning nu i ca 45 min, vet inte vad det är med mig. jag får sånna svackor där jag är iskall och skiter i allt och sen kommer jag i en sån period där jag kan gråta i evigheter och allt känns skit hemskt, det låter så himla knäppt och det är det verkligen också.
och sen att baby skulle gå precis i allt gjort allt ännu värre så nu sitter jag här och vet inte vad jag ska göra. och det känns som om mitt huvud ska sprängas i bitar så mycket jag har gråtit/gråter.
och sen finns det en jävla person som inte har med oss att göra över huvudtaget och jag har gjort det klart för den personen en gång men hon verkar inte fatta. han har mig, han bryr sig inte om dig och ditt liv längre, och han bryrs sig inte om du vill veta vad han har gjort i sommar osv. du har inte med det att göra överhuvudtaget. du har väl egen pojkvänn, har du inte? JO! så gå och berätta allt för honom om dina problem osv, jag tror nog han bryr sig mer. du är bara jobbig!
jag vet inte vad jag ska göra nu, känns som om detta inlägget blir helt depprimerande men varsågoda, typ första gången på länge. jag orkar verkligen inte va glad, det känns så jobbigt. hejdå
vet inte vad jag ska skriva egentligen, jag mår ganska dåligt och andreas gick precis. känns som om jag ska dö helt ärligt.
jag och andreas sov med två vidöppna fönster inatt och imorse vaknade jag och var tjock i halsen och lite snuvig, så skola imorgon vet jag inte om det blir.
jag och baby skulle titta på ps. i love you innan men somnade mitt i typ vaknade sedan utav att han höll om mig och vet inte varför men började verkligen storgråta och sen har jag väl gråtning nu i ca 45 min, vet inte vad det är med mig. jag får sånna svackor där jag är iskall och skiter i allt och sen kommer jag i en sån period där jag kan gråta i evigheter och allt känns skit hemskt, det låter så himla knäppt och det är det verkligen också.
och sen att baby skulle gå precis i allt gjort allt ännu värre så nu sitter jag här och vet inte vad jag ska göra. och det känns som om mitt huvud ska sprängas i bitar så mycket jag har gråtit/gråter.
och sen finns det en jävla person som inte har med oss att göra över huvudtaget och jag har gjort det klart för den personen en gång men hon verkar inte fatta. han har mig, han bryr sig inte om dig och ditt liv längre, och han bryrs sig inte om du vill veta vad han har gjort i sommar osv. du har inte med det att göra överhuvudtaget. du har väl egen pojkvänn, har du inte? JO! så gå och berätta allt för honom om dina problem osv, jag tror nog han bryr sig mer. du är bara jobbig!
jag vet inte vad jag ska göra nu, känns som om detta inlägget blir helt depprimerande men varsågoda, typ första gången på länge. jag orkar verkligen inte va glad, det känns så jobbigt. hejdå
Kommentarer
Postat av: Karna
Åh, samma här. Har sånna värsta lyckliga glada perioder, sen kommer sånna helvetes perioder då man både somnar och vaknar med tårar om kinderna...
Postat av: anna
jo verkligen.
Trackback